Användbara länkar till första världskriget

Slag under första världskriget
Film från UR - Barn berättar om Första världskriget
filmer från studi.se
So-rummets sida om livet i skyttegravarna
Vardagen i skyttegravarna
Artikel om julfreden 1914
Tidslinje över första världskriget
Andra artiklar om kriget

Skyttegravsbrev - instruktion

Du är stridande soldat under första världskriget och ska skriva ett brev hem till någon nära. Du får själv välja vem du skriver till, vilket land du krigar för och vad du har upplevt. Tänk bara på att du skriver om händelser som faktiskt har hänt och att du måste hålla dig till fakta när det gäller årtal, händelser m.m.



I Svenska och Svenska som andraspråk bedöms hur du:
- behärskar brevets struktur
- delar in texten i stycken
- sätter ut stor bokstav, punkt och andra skiljetecken på rätt ställen
- behärskar stavning
- behärskar ordföljd
- skriver i rätt tempus
- gör personbeskrivningarna levande
- gör miljöbeskrivningar med hjälp av sinnena
- gestaltar känslor genom att visa istället för att berätta

- har ett varierat ordförråd

I So bedöms hur du:

- förklarar varför du deltar i kriget

- berätta om platsen där du befinner dig

- berättar hur det är att delta i kriget

- berättar om minst en händelse under kriget

- berättar om dina tankar och känslor

För inspiration och fakta så har du texthäftet som du fått av oss, filmerna från UR, Prezin och So-rummets sida om livet i skyttegravarna

Brevet ska vara klart senast 7/12 och filmas under v. 51

Inspiration till filmer hittar ni här 


 Lycka till! 

Bra källor för debatten om energikällor

Det första ni ska göra är att läsa den fakta som står i geografi- och fysikboken.

När ni börjar leta fakta på Internet kan ni använda er av följande när ni letar fakta.

www.scb.se: Statistiska centralbyrån samlar in statistik om det mesta i samhället - även om energikällor.

Ni kan också gå in på de svenska energibolagens hemsidor. Här behöverni vara källkritiska, elbolagen vill ju sälja in sin elproduktion...

www.vattenfall.se

www.eon.se

Om kärnkraft:
www.ringhals.se

Om solenergi:
https://www.svensksolenergi.se

Om vattenkraft:
www. jamtkraft.se

Om vindkraft:
https://www.naturvardsverket.se/Amnen/Vindkraft/

Om fossila bränslen:

Instruktion Debatt om energikällor

Genomförande

Vi börjar med att gå igenom uppgiften tillsammans och diskuterar då vad uppgiften går ut på och vilken information ni måste presentera i debatten.

Ni kommer sedan att delas in i grupper med ungefär fem elever i varje. Inom grupperna ska ni söka information om en energikälla. Ni kan välja på följande energikällor:

Vattenkraft
Fossila bränslen (Kol och olja)
Kärnkraft

Solenergi
Vindkraft

Ni ska under de kommande lektionerna söka information om energikällan och samla argument som ni kan använda i debatten om olika energikällor. Debatten genomförs i tvärgrupper och du själv måste ha kunskaper i ämnet. Därför är det viktigt att du skriver en egen text där du för fram den fakta och de argument som du tycker är viktiga.

Se förslag på tips för debattörer nedan.

Tips på olika perspektiv som kan användas i debatten för att argumentera för din energikälla:

·         Var finns energikällan?

·         Hur utvinns den?

·         Till vad används den?

·         Hur påverkar energikällan miljön?

·         Klimatförändringar och miljöpåverkan till följd av energikällan.

·         Vilka för- och nackdelar finns med energikällan?

·         Vi måste hushålla med energi från fossila bränslen.

·         Fossila bränslen behövs för att tillgodose jordens energibehov.

·         Skapar energikällan arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt?

·         Tips! Kanske finns det någon vinkel som är aktuell lokalt eller globalt som är intressant att också debattera?

Debatten

Debatten kommer att äga rum tisdagen den 6 decemberVid debattillfället kommer Sv/Sva-, SO- och NO-lärare att närvara för att bedöma dina kunskaper. Vi återkommer med salar vid senare tillfälle.

Vi kommer att bygga upp en enkel tevestudio längst fram i salen med plats för de ca: fem elever som möts i tvärgrupper i varje debatt. Debatten kommer att ha en diskussionsledare som fördelar ordet.

Debatten börjar med att alla deltagare får 3-5 minuter var för att presentera sin energikälla och lägga fram sina argument. Därefter släpps debatten fri, men diskussionsledaren ser till att fördela ordet så att alla får en chans att komma till tals.

Tips till debattörerna

·         Fundera över vilket som är ditt huvudbudskap. Se till att få det sagt och gör det tydligt så att mottagarna förstår det du vill ha fram.

·         Förebered några exempel som stödjer ditt huvudbudskap.

·         Använd gärna bilder eller diagram för att tydliggöra och förklara.

·         Låt inte dina personliga åsikter lysa igenom.

·         Var beredd på att få kritik – fundera på hur du kan bemöta den. Om du redan från början vet vilka nackdelar som finns med energikällan kan du på ett bättre sätt bemöta den kritiken.

·         Tänk på att ni debatterar sakfrågor som proffs. Personangrepp är självklart inte accepterade.

Redovisning och dokumentation

Skriv ett enskilt manifest med era huvudargument där du sammanställer faktaunderlaget med källor och en kort text med kritisk utvärdering av dina källor.

Så här kommer du att bedömas:

Du kommer att bedömas utifrån hur väl du har förberett dig och hur väl du kan argumentera för den energikälla som du har arbetat med. I matrisen ser du vilka områden som kommer att bedömas.

No/So
Du kan…	Inte ännu	OK	BRA	MYCKET BRA
... argumentera för din egen energikälla.
… komma med motargument för din egen och för andras energikällor.
… undersöka hur energikällan påverkar världen på ett lokalt och globalt plan .
… använda tabeller, diagram, modeller eller något annat hjälpmedel för att undersöka och förtydliga ämnet.
Sv/Sva
… presentera din energikälla muntligt.
… framföra dina argument
… delta aktivt i debatten.

Genomgång första världskriget

Här kommer den prezi om Första världskriget som jag använt under genomgångarna!

/Helena

Uppgift till politiska ideologier vecka. 46-47 (9a och 9b)

Under dessa veckor arbetar vi med de politiska ideologiernas historia, utveckling och påverkan på dagens samhälle. Med hjälp av de genomgångar och det texthäfte ni fått vill jag att ni löser följande uppgift:

Uppgift – ideologier (Del 1)

Du ska beskriva de tre klassiska ideologierna: liberalism, konservatism och socialism genom att skriva om följande punkter. Uppgiften lämnas in i samband med klassens sista so-lektion v. 47.

1. Liberalism
 A) Beskriv liberalismens historia.  Vilka händelser tycker du är viktiga?

B) Vad är typiskt för liberalismen, det vill säga vad är de viktigaste huvuddragen?

C) Vilken människosyn har liberalismen?

D) Ge exempel på liberala tankar i dagens samhälle.

2. Konservatism

2      A) Beskriv konservatismens historia. Vilka händelser tycker du är viktiga?

B) Vad är typiskt för konservatismen, det vill säga vad är de viktigaste huvuddragen?

C) Vilken människosyn har konservatismen?

D) Ge exempel på konservativa tankar i dagens samhälle.

3. Socialism

3      A) Beskriv socialismens historia. Vilka händelser tycker du är viktiga?

B) Vad är typiskt för socialismen, det vill säga vad är de viktigaste huvuddragen?

C) Vilken människosyn har socialismen?

D) Ge exempel på socialistiska tankar i dagens samhälle.

Information om layout

Om du skriver på dator: Max tre sidor i textstorlek 14.

Handskrivet: Max 6 A4 sidor

Tänk på:

1. Skriv med EGNA ord. Om du skriver av texten är det F.
2. Om du använder citat, visa var du fått citatet ifrån genom att ange källa.
3.  Du ska i första hand använda texthäftet och din kunskap du fått under lektionstid.
4. Ange vilka källor du använt (även texthäfte och lektioner) och varför man kan lita på informationen.

Genomgångar av politiska ideologier.

Här hittar ni två genomgångar av politiska ideologierna:
Genomgång 1: https://prezi.com/-nqlplwzzyai/politiska-ideologier-semme-7-9/
Genomgång 2: https://prezi.com/yf6iyxvdwdwa/politiska-ideologier-de-klassiska-ideologierna/

Gå gärna in och repetera det vi gått igenom!

/Helena

Nystart av sosemme.blogspot.se

Hej,

Efter ett långt uppehåll på bloggen kommer vi göra en nystart. Här kommer vi lägga upp genomgångar och uppgifter som ni ska arbeta med.

/Helena

Valet 2018 - uppgifter till 9A

I september är det riksdagsval och vi ska ägna de resterande lektionerna av terminen för att arbeta med det.

här hittar ni instruktionerna till tisdagens lektion. Svaren ska lämna in till mig nu på torsdag 31/5
LÄNK!

Lycka till!

Fördjupningsarbete i religion 8d

Fördjupningsarbete i religion 8d

Tidsplan: vecka 22 (två lektioner på onsdag eftermiddag + fredag)

Kristendomen

Neo

Stephen

Montana

Kaltrina

Matei

Judendomen
Dajla

Timea

Hivi

Emela

Malak

Verona

Islam

Gentrit

Amsal

Hinduismen

Leon

Leis

Ervin

Sadri

Buddismen

Rami

Lina

Du ska skriva en faktatext om den religionen som du har valt.
Du väljer ett av följande teman att skriva om:

• Religionens historia 
• Religionens viktigaste skrifter
• Religionens olika inriktningar
• Religionen i dagens samhälle
• Religionens viktigaste högtider
• Religionens syn på människan, livet och döden
• Någon konflikt där religionen har spelat en roll
• Synen på män och kvinnor inom religionen 

Din text ska vara ca 2-3 sidor lång. Till din hjälp har du religionsboken. Vill du använda andra källor så är det viktigt att du anger vilka de är och resonerar kring deras trovärdighet. Inlämning senast måndag den 4 juni.

Prov Hållbar utveckling 9a

På tisdag den 22/5 har ni ett prov om hållbar utveckling. Läs sidorna 296-337 i geografiboken. På sidorna 307, 325, 337 har ni frågor som ni kan arbeta med själva för att testa era kunskaper.

Ni förväntas kunna förklara, analysera och dra slutsatser om den globala uppvärmningen och klimatförändringar. Följande områden kommer att bedömas

• Vad menas med hållbar utveckling? - förklara och redogör för begreppet, vilka delar och hur det hänger ihop?
• Vad beror de stora miljöproblemen på? - Ge flera exempel och förklara
• Hur ser Jordens framtid ut? Vilka är de största utmaningarna för befolkningen, klimatet och haven?
• Vad kan vi göra för att stoppa den globala uppvärmningen? individuell, lokal och global nivå?
• Sårbara platser - vilka och varför? 

Förutom boken så finns massor av information på nätet. Om man har ett Netflixkonto så rekommenderar jag att man tittar på "Before the flood" Leonardo Dicaprios film om klimatförändringarna eller "Cowspiracy" som handlar om köttproduktionens påverkan på klimatet.

Här hittar du en genomgång av vad hållbar utveckling är LÄNK!

Här hittar du Landskrona stads miljöpolicy LÄNK!

FN:s globala mål för hållbar utveckling LÄNK!

Lycka till!

Inför läxförhöret på hinduismen och buddhismen

Läs kapitlen om hinduism och buddhism i läroboken. (Sid 228-293 )Titta gärna igenom min presentation om buddhismen en gång till.

Det här ska du ha koll på:

• Religionens historia/grundare 
• Var i världen det finns flest hinduer/buddhister
• Viktiga högtider
• Heliga skrifter
• Inriktningarna och likheter och skillnader mellan dem
• Viktiga begrepp så som karma, reinkarnation, Samsara, atman, anatman, Nirvana, Moshka, livstörst, lidande, osv, 
• Centrala tankegångar och läran inom de två religionerna 

Presentation buddhismen

Här hittar ni  Powerpointen om buddhismen. Vi fortsätter gå igenom buddhismen imorgon. Läs gärna igenom sidorna 263-272 i religionsboken tills i morgon

 Presentation Buddhismen

Grupparbete om arbetsliv

Här kommer instruktionerna till grupparbetet om arbetsliv LÄNK! 

Inför nationella provet i historia

Onsdagen den 18 april samt fredagen den 20 april är det dags för nationella prov i historia. Här nedan ser du länkar som du kan använda för att förbereda dig inför provet. Listan kommer att uppdateras under tiden så titta gärna in flera gånger innan provet.

Båda proven är 120 minuter utan rast. Vi samlas i klassrummet kl 8.00. Efter provet har ni rast och återgår till era vanliga lektioner kl 10.35

Filmade genomgångar 
Fler filmade genomgångar
studi.se
Uppgifter om källkritik och rasism
Mina genomgångar
Lär dig att resonera om källans trovärdighet och relevans
Källkritik med bilder
lär dig att utveckla ett resonemang
So-rummet historia
kursplanen i historia
Gamla nationella prov i historia

Exempeltexter reportage

här hittar du en exempeltext på ett reportage

Ingen frihet i ett av världens fattigaste länder

Uppgift: Reportage rika och fattiga länder

Du ska skriva ett reportage om hur det är att växa upp i olika delar av världen. Du ska resa till ett fattigt land och beskriva hur det är att växa upp där. Jämför med ditt eget liv i Sverige, använd dig av det du lärt dig under blocket.

Ditt reportage ska inledas med en intressant rubrik och ingress för att läsaren ska lockas till att läsa hela texten. Det viktiga att den är intressant och att den passar ihop med resten av reportaget
Fördjupa sedan reportaget i brödtexten. Beskriv vad du ser och hör och fyll på med faktakunskaper och citat från intervjun.

Det är också viktigt att din text har en bra avslutning. Det får den genom att t.ex. beskriva en stark situation som kan stanna kvar hos läsaren.

Försök att använda dig av ett lekfulltg språk när du beskriver vad du ser och hör
Reportaget ska skrivas i presens för att förstärka känslan av att du som skriver reportaget är på plats 
och ser och hör allt som händer.
I texten ska du även jämföra uppväxten i ett fattigt land med din egen.

Exempel:  När jag möter de hungriga gatubarnen som varken har föräldrar eller rätt till skolgång slåss om maten för att överleva dagen, tänker jag själv på hur jag har det hemma i Sverige. Jag har rätt till gratis utbildning och får mat varje dag i skolan. Vi slåss inte om maten- vi slänger den tom. Det är så mycket jag tar för givet

För att reportaget ska upplevas som levande och trovärdigt är det viktigt att du beskriver miljön med dina sinnen. Du ska beskriva vad du ser, vad du hör, hur det luktar på platsen. 
'Beskriv också med hjälp av känsel och smak. Det förstärker känslan av att du är på plats.

Lycka till!

Geografi 
Livsmiljöer

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

Svenska som andraspråk

Läsa och skriva

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser.

Berättande texter och sakprosatexter

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.

Svenska

Läsa och skriva

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Berättande texter och sakprosatexter

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Centralt innehåll

Historia - Årskurs 7-9

Imperialism och världskrig, cirka 1800¿1950

Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Samhällskunskap - Årskurs 7-9

Information och kommunikation

Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

Rättigheter och rättsskipning

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Samhällsresurser och fördelning

Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

Beslutsfattande och politiska idéer

Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Kunskapskrav

Geografi - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.	Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.	Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.	Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.	Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.	Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.	Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

Historia - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.	Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.	Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.	Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.	Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.	Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.	Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.

Samhällskunskap - Årskurs 7-9

E-nivå	C-nivå	A-nivå
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.	Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.	Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.	Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.	Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.	Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.	Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.	Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.	Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Geografi

E	C	A
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.	Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.	Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

Svenska som andraspråk

E	C	A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.	De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.	De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Sammanställningarna kännetecknas av enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt och fungerande kunskapsrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.	Sammanställningarna kännetecknas av utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.	Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.	Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.	Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Svenska

E	C	A
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.	De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.	De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.	Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.	Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.	Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.	Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Mellankrigstiden - presentation

Genomgång av mellankrigstiden

Varför finns det rika och fattiga länder? - analys

Skriftligt 

Du ska jämföra Sverige med ett utvecklingsland. De punkter du ska titta på har du fått ut på ett papper. När du samlat fakta och siffror så är din uppgift att analysera och förklara varför dessa skillnader finns.

Arbetet ska vara på 2-3 sidor och lämnas in vecka 10. 

Centralt innehåll

Livsmiljöer

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

Historia

Imperialism och världskrig, cirka 1800¿1950

Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

Samhällskunskap

Rättigheter och rättsskipning

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Kunskapskrav

E	C	A
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.	Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.	Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.	Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.	Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.

Historia

E	C	A
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.	Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.	Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.	Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.	Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.	Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.	Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.

Samhällskunskap

E	C	A
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.	Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.	Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.	Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.	Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.	Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.	Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.	Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.	Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.