onsdag 6 december 2017

Skyttegravsbrev - instruktion

Du är stridande soldat under första världskriget och ska skriva ett brev hem till någon nära. Du får själv välja vem du skriver till, vilket land du krigar för och vad du har upplevt. Tänk bara på att du skriver om händelser som faktiskt har hänt och att du måste hålla dig till fakta när det gäller årtal, händelser m.m.



I Svenska och Svenska som andraspråk bedöms hur du:
- behärskar brevets struktur
- delar in texten i stycken
- sätter ut stor bokstav, punkt och andra skiljetecken på rätt ställen
- behärskar stavning
- behärskar ordföljd
- skriver i rätt tempus
- gör personbeskrivningarna levande
- gör miljöbeskrivningar med hjälp av sinnena
- gestaltar känslor genom att visa istället för att berätta
- har ett varierat ordförråd



I So bedöms hur du:
- förklarar varför du deltar i kriget
- berätta om platsen där du befinner dig
- berättar hur det är att delta i kriget
- berättar om minst en händelse under kriget
- berättar om dina tankar och känslor

För inspiration och fakta så har du texthäftet som du fått av oss, filmerna från UR, Prezin och So-rummets sida om livet i skyttegravarna



Brevet ska vara klart senast 13/12 och filmas under v. 51
Inspiration till filmer hittar ni här 


 Lycka till! 

Användbara länkar till Skyttegravsbrevet

Slag under första världskriget
Film från UR - Barn berättar om Första världskriget
filmer från studi.se
So-rummets sida om livet i skyttegravarna
Vardagen i skyttegravarna
Artikel om julfreden 1914
Tidslinje över första världskriget
Andra artiklar om kriget

onsdag 29 november 2017

Paneldebatt energikällor

I det här blocket kommer du att undersöka en energikälla utifrån olika aspekter, såsom hållbarhet, miljövänlighet ekonomi, ur lokalt och globalt perspektiv. Du kommer sedan enskilt i tvärgrupp att argumentera för energikällan i en debatt. Det här är ett ämnesövergripande arbete i So, No, Sv/Sva.

Målet med Debatt i morgonsoffan är att använda dina ämneskunskaper i No och So för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, samhälle, miljö och hållbar utveckling. Övningen tränar förmågan att i tal uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor och ger övning i att leda ett samtal samt formulera och bemöta argument.

Genomförande

Vi börjar med att gå igenom uppgiften tillsammans och diskuterar då vad uppgiften går ut på och vilken information ni måste presentera i debatten.

Ni kommer sedan att delas in i grupper med ungefär fem elever i varje. Inom grupperna ska ni söka information om en energikälla. Ni kan välja på följande energikällor:

Vattenkraft
Fossila bränslen (Kol och olja)
Kärnkraft
Solenergi
Vindkraft

Ni ska under de kommande lektionerna söka information om energikällan och samla argument som ni kan använda i debatten om olika energikällor. Debatten genomförs i tvärgrupper och du själv måste ha kunskaper i ämnet. Därför är det viktigt att du skriver en egen text där du för fram den fakta och de argument som du tycker är viktiga.
Se förslag på tips för debattörer nedan.

Tips på olika perspektiv som kan användas i debatten för att argumentera för din energikälla:

·         Var finns energikällan?
·         Hur utvinns den?
·         Till vad används den?
·         Hur påverkar energikällan miljön?
·         Klimatförändringar och miljöpåverkan till följd av energikällan.
·         Vilka för- och nackdelar finns med energikällan?
·         Vi måste hushålla med energi från fossila bränslen.
·         Fossila bränslen behövs för att tillgodose jordens energibehov.
·         Skapar energikällan arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt?
·         Tips! Kanske finns det någon vinkel som är aktuell lokalt eller globalt som är intressant att också debattera?

Debatten

Debatten kommer att äga rum tisdagen den 6 decemberVid debattillfället kommer Sv/Sva-, SO- och NO-lärare att närvara för att bedöma dina kunskaper. Vi återkommer med salar vid senare tillfälle.

Vi kommer att bygga upp en enkel tevestudio längst fram i salen med plats för de ca: fem elever som möts i tvärgrupper i varje debatt. Debatten kommer att ha en diskussionsledare som fördelar ordet.

Debatten börjar med att alla deltagare får 3-5 minuter var för att presentera sin energikälla och lägga fram sina argument. Därefter släpps debatten fri, men diskussionsledaren ser till att fördela ordet så att alla får en chans att komma till tals.

Tips till debattörerna
·         Fundera över vilket som är ditt huvudbudskap. Se till att få det sagt och gör det tydligt så att mottagarna förstår det du vill ha fram.
·         Förebered några exempel som stödjer ditt huvudbudskap.
·         Använd gärna bilder eller diagram för att tydliggöra och förklara.
·         Låt inte dina personliga åsikter lysa igenom.
·         Var beredd på att få kritik – fundera på hur du kan bemöta den. Om du redan från början vet vilka nackdelar som finns med energikällan kan du på ett bättre sätt bemöta den kritiken.
·         Tänk på att ni debatterar sakfrågor som proffs. Personangrepp är självklart inte accepterade.

Redovisning och dokumentation

Skriv ett enskilt manifest med era huvudargument där du sammanställer faktaunderlaget med källor och en kort text med kritisk utvärdering av dina källor.

Så här kommer du att bedömas:

Du kommer att bedömas utifrån hur väl du har förberett dig och hur väl du kan argumentera för den energikälla som du har arbetat med. I matrisen ser du vilka områden som kommer att bedömas.


No/So




Du kan…
Inte ännu
OK
BRA
MYCKET BRA
... argumentera för din egen energikälla.






… komma med motargument för din egen och för andras energikällor.





… undersöka hur energikällan påverkar världen på ett lokalt och globalt plan
.




… använda tabeller, diagram, modeller eller något annat hjälpmedel för att undersöka och förtydliga ämnet.





Sv/Sva




… presentera din energikälla muntligt.






… framföra dina argument






… delta aktivt i debatten.









Första världskriget tidslinje


På Dagens Nyheters webbsida finns en mycket bra och kortfattad tidslinje över första världskriget. Där kan man bland annat se hur kartan ritades om. Det finns också många andra bra artiklar om kriget som publicerades i samband med 100-års jubileet förra året.

Orsaker till första världskriget

Förklara orsakerna till varför första världskriget startade.
Använd dig av följande ord och begrepp i din förklaring:
Nationalism, imperialism, kolonialism, kolonier, makt, arméer, industrialiseringen, konflikter mellan stormakter, Trippelententen, Centralmakterna, allierade, Skottet i Sarajevo.

Sidorna i boken:
Nationalismen s 184- 186
Imperialismen s 198-205
Första världskriget 238- 245

Uppgift att göra på lektionen

1. Beskriv begreppet nationalism:
2. Förklara hur begreppet nationalism uppkom:
3. Nämn en viktig idé som nationalismen grundar sig på:
4. Vad menas med imperialism?
6. Finns det något samband mellan Europas industrialisering och imperialismen?
7. Varför skaffade industriländerna kolonier?
8. Resonera kring imperialismens och kolonialismens negativa följder:

fredag 17 november 2017

Frågor politiska ideologier

1.       Förklara vad nyliberalism är
2.       Vad menar konservativa med att alla medborgare
har en specifik uppgift?
3.       Vad är liberalismens inställning till skatter?
4.       Förklara begreppet nattväktarstat
5.       Vem har ansvaret för samhällets utveckling enligt konservatismen?
6.       Vad är skillanden mellan socialismens revisionister och socialismens
 Revolutionärer?
7.       Vad betyder näringsfrihet?

8.       Hur vill socialister att välståndet ska fördelas?

måndag 2 oktober 2017

fredag 29 september 2017

Brev från Franska revolutionen

Uppgift: Brev från franska revolutionen

Brev om den franska revolutionen

Du ska skriva ett brev där du ska leva er in i att vara någon som levde under den franska revolutionen. Du väljersjälv vem du vill vara av de följande alternativen. Det viktiga är att du beskriver din situation så utvecklat som möjligt.

Du kan välja att vara:
  • En fattig person från tredje ståndet som skriver till en revolutionsledare och berättar om din situation och varför du vill ansluta dig till revolutionen. Beskriv hur du lever och varför du kräver förändring i samhället.
  • En rik adelsman eller kvinna som skriver till kungen och är rädd att förlora sina privilegier och rikedomar. Beskriv hur du lever, vad som händer i samhället just nu och varför du är så rädd för förändring
  • Drottningen Marie Antoinette som skriver till sin väninna och berättar om vad som är på väg att hända. Skriv om alla rykten som sprids om dig. Beskriv ur ditt perspektiv vad som händer runt omkring dig i samhället

Det här ska du ha med för att få betyg i historia:
  • Minst två orsaker till varför revolutionen kunde ske
  • Minst två händelser under revolutionen
  • Minst två konsekvenser av revolutionen 

För att få betyg i svenska måste du: 
  • Följa brevets struktur 
  • Sätta ut stor bokstav, punkt och andra skiljetecken på rätt ställe
  • stava rätt
  • skriva i rätt tempus
  • göra levande miljö- och personbeskrivningar
  • gestalta känslor genom att visa istället för att berätta
  • variera ditt språk, ord och meningar. 

tisdag 26 september 2017

Inför partidebatten den 5 och 6 oktober

Ett bra sätt att förbereda sig inför debatten är att studera tidigare debatter. I det här inlägget har vi samlat en del debatter som du gärna får titta på som inspiration. Fundera både över vad din partiledare säger och hur hen säger det.
Vilka argument återkommer ofta? Vilken fakta presenteras? Hur möter hen kritik? Studera kroppsspråk, röstläge och ordval.

Debatt i SVT:s program Agenda maj 2017 del 1
Debatt i SVT:s program Agenda maj 2017 del 2
Debatt inför riksdagsvalet 2014 

Debatt om skolan UR 2014
Debatt om miljön TV4 2014
Debatt om invandring TV4 2014

Lycka till!

fredag 22 september 2017

Uppgift: Partidebatt år 9

Muntligt - Partidebatt

Året är 2018 och det är snart dags för riksdagsval. Du och dina partikollegor ska ställa upp i SVTs stora valdebatt där de fem viktigaste valfrågorna ska debatteras. Din uppgift är att representera ditt parti, föra fram ditt partis åsikter och med väl underbyggda argument försöka övertyga väljarna att rösta på ditt parti.

De ämnen som kommer debatteras är
  1. Skatter 
  2. Skolan
  3. Vård och omsorg
  4. Miljön
  5. Invandring 
Det är viktigt att du är väl påläst om vad ditt parti tycker i de olika frågorna så du och din grupp behöver lägga mycket tid på att läsa in er på ert partis politik. Ni ska skriva ett kort anförande om varje ämne där ni sammanfattar ert partis viktigaste åsikter i frågan. Efter debatten ska det lämnas in.

Till din hjälp har du:
  • genomgångar på lektionen
  • partiernas hemsidor 
  • tidigare debatter (svtplay, youtube, osv) 
Det här bedöms:
  • Arbete under lektionen 
  • hur väl du visar på kunskap om sveriges politiska partier
  • hur väl du lyckas förmedla ditt partis åsikter
  • hur du argumenterar och resonerar 
  • hur du använder och visar på förståelse om olika begrepp, t.ex skatter, frihet, stat, m fl. 

Årskurs 7: Brev - instruktion och tips

Du har rest tillbaka några tusen år i tiden. Du får själv välja om du landar i antikens Rom eller i antikens Grekland. Din uppgift är att skriva ett brev hem till din familj som är kvar på 2000-talet. Du ska berätta och beskriva miljön och om spännande personer som du möter under den här perioden.

Tänk på:
  • Att följa brevets struktur
  • Att följa skrivreglerna
  • Att beskriva miljön och personerna på ett levande sätt
I historia kommer du att bedömas efter hur väl du:
  • Beskriver hur samhället styrs
  • Beskriver hur människorna lever, bor och äter
  • Beskriver människornas tankar, åsikter och drömmar

För att hitta lämplig fakta kan du använda dig av:
  • So-S Histotia ämnesboken 
    • Antiken - det gamla Grekland s.34-53
    • Antiken - de romerska riket s. 54-73
  • So-rummet, en hemsida som har mycket fakta om bland annat Antiken.
  • Det finns filmer om Antiken på youtube. (Dessa är av varierande kvalitet).
  • I klassrummet och på biblioteket finns massor av faktaböcker som ni kan använda er av.

Kom ihåg att breven ska lämnas in för bedömning fredagen 29/9.


tisdag 19 september 2017

Partigrupper 9a


Här ser ni vilket parti ni tillhör. Jag försökte att ta så mycket hänsyn till era önskemål som möjligt, men tyvärr kan inte alla få sitt förstahandsval 
Vi påbörjar arbetet på fredagens lektion då ni ska orientera på torsdag


Socialdemokraterna
Mohammed
Elif
Sejla

Vänsterpartiet
Amer
Aldijana
Ricka Rose
Anton

Miljöpartiet
Rami
Kacper
Viyan


Kristdemokraterna
Elmedin
Armando
Rana

Liberalerna
Alexandra
Oscar
Eros

Moderaterna
Adina
Eldar
Faruk

Centerpartiet
Max
Lina
Elvira

Sverigedemokraterna
Branka
Dalila

Sara

onsdag 30 augusti 2017

Årskurs 7 Flodkulturer

Flodkulturer


Vad?
Du ska tillsammans med tre andra elever ta reda på fakta om de kulturer som uppstod runt floderna Nilen, Eufrat, Tigris, Indus och Gula floden. I slutet av arbetet ska du kunna svara på följande frågor:
  1. Varför uppstod det nya civilisationer och kulturer just där?
  2. Vad hittar ni för likheter mellan de olika civilisationerna?
  3. Vilka skillnader hittar ni mellan de olika civilisationerna?


När?
Lektion1: Du börjar läsa in dig på den flodkultur du ska arbeta med.
Lektion 2: Fortsatt inläsning.
Lektion 3: Fortsatt inläsning och arbete med din flodkultur.
Lektion 4: Förbered redovisning tillsammans med din grupp.
Lektion 5: Redovisning i gruppen.



Hur?
Du har fått en flodkultur som du ska läsa in dig på. Under de första lektionerna behöver du samla in fakta om flodkulturen. Du behöver till exempel kunna berätta var någonstans den uppstod, hur samhället byggdes upp, vilka som hade makten, vilka yrken som fanns och vad flodkulturen har bidragit med till dagens samhälle.
Lektion 5 ska du kunna berätta för resten av gruppen om din flodkultur. När alla i gruppen har redovisat svarar ni gemensamt på de tre frågorna:
  • Varför uppstod det nya civilisationer och kulturer just där?
  • Vad hittar ni för likheter mellan de olika civilisationerna?
  • Vilka skillnader hittar ni mellan de olika civilisationerna?
Svaren ska lämnas in skriftligt till läraren i slutet av lektion 5.


Välkomna till ett nytt läsår!

Hej alla gamla och nya elever på Seminarieskolan!

Nu har vi kommit en bit in på höstterminen 2017. Vi kommer att fortsätta att lägga upp information och uppgifter här även under detta läsår, som en hjälp för er att utveckla era kunskaper i So - både hemma och i skolan.

/Helena, Ida och Christina

måndag 8 maj 2017

Instruktioner 8a So onsdagen 10/5

På lektionen ska ni spela in er podcast. Ni börjar med att hitta en plats på skolan där det är lugnt och tyst omkring er alltså ett  klassrum eller ett grupprum. En i varje grupp är ansvarig för inspelningen (ni bestämmer vem på tisdag). Förslagsvis spelar man in på en mobiltelefon och använder en röstmemo-app.

Den som har Judendomens historia börjar att berätta för de andra om historien. Tänk på att ni ska berätta, inte läsa! Använd er röst och se till så att ni kan texten utantill. Ni får ha med den vid inspelningen men det bästa är om man bara tar med stödord. När man berättat klart så ställer man sin diskussionsfråga till gruppen och ser till att alla kommer till tals. Efter det fortsätter den med centrala tankegångar, sen högtiderna och sist inriktningarna. När ni är klara så skickar ni filen via e-mail till Ida.axelsson@landskrona.se eller via sms till 0702865375. Filen ska skickas direkt efter inspelningen.

Tänk på:
  • Att berätta, inte läsa
  • Att inte pausa inspelningen mellan varje person. Inspelningen ska vara igång hela tiden och skickas i en fil.
  • Att lyssna aktivt på varandra och att delta i alla diskussioner


Lycka till! 

fredag 5 maj 2017

9e Seminarium

Snart är det dags för seminarium om efterkrigstiden! Grupp 1 har sitt seminarium onsdagen den 17 maj och grupp 2 har sitt seminarium den 19 maj. Båda grupper ska självklart närvara vid båda tillfällena.

Grupp 1
Onsdag 17 maj 10.30-11.30 & 12.15-13.10

Zeynab opponerar på Alaa
Alaa opponerar på Patricia
Asli opponerar på Sara
Elli opponerar på Tony
Sara opponerar på Zeynab
Anna opponerar på Asli
Isabel opponerar på Elli
Patricia opponerar på Isabel
Diellza opponerar på Anna
Tony opponerar på Diellza


Grupp 2
Fredag den 19 maj 8.00-10.00

Karam opponerar på Philip
Bella opponerar på Selma
Ariana opponerar på Karam
Nora opponerar på Majsa
Selma opponerar på Amna
Amna opponerar på Bella
Fatme opponerar på Nora
Khadije opponerar på Fatme
Philip opponerar på Khadije
Majsa opponerar på Ariana

Inför opponeringen:

Alla i gruppen ska läsa allas texter och vara beredda på att lämna en kommentar på allas texter Den text du opponerar på ska du självklart läsa mer noga och lämna betydligt fler kommentarer på.Tänk på att vara konstruktiv och konkret! Du ger din respons för att hjälpa din kompis att nå ett högre betyg, inte för att vara elak.  När du opponerar så ska du titta på följande saker:


  • Har din kompis följt mallen, med försättsblad, sidhuvud, innehållsförteckning, källhänvisning och källförteckning? Ser det snyggt och överskådligt ut?
  • Språket: Stavfel, ordval, skiljetecken, konstiga meningar? lätt att förstå? 
  • Innehåll: Handlar texten om det som kompisen skriver att den ska handla om? Är rubrikerna väl valda? Är sammanfattningen en sammanfattning av uppsatsens innehåll, Besvarar kompisen alla sina frågor?
  • Källhänvisning: Har kompisen refererat till litteratur och hemsidor på ett korrekt sätt? Är det lätt att hitta källorna? 
Under själva opponeringen: 
Jag bestämmer ordningen, ni behöver ha med er allas uppsatser, penna, skrivbok och sudd. 
  1. Opponenten börjar med att berätta om uppsatsen och göra en kort sammanfattning av dess innehåll
  2. Sedan ger opponenten sina synpunkter och förslag på förbättringar, man får självklart också ställa frågor till uppsatsskrivaren och be hen förtydliga sådant man tycker är oklart. Tänk på att även lyfta upp det som är bra med texten. Var saklig och konstruktiv. Absolut inga personangrepp! 
  3. Uppsatsskrivaren får sedan möjlighet att försvara sin uppsats 
  4. Övriga deltagare får komma med kommentarer 
Efter opponeringen har du möjlighet att förbättra era texter utifrån de kommentarer och råd som ni har fått. Uppsatsen ska sedan lämnas in för slutgiltig bedömning SENAST DEN 24 MAJ 2017!!!! 

Detta bedöms:
  • Hur väl du har förberett dig inför opponeringen 
  • Hur väl du genomför opponeringen
  • Ditt arbete under lektionerna

tisdag 2 maj 2017

Podcast om judendomen

Ni ska spela in en podcast/radioprogram om judendomen. Varje radioprogram har fyra deltagare med varsitt specialistområde. Under programmet ska varje deltagare berätta om sitt område och ställa en diskussionsfråga till gruppen som gruppen ska diskutera.

Tidsplan: 2/5: Uppstart med Ylber. Börja leta fakta, använd läroboken och internet.
  onsdag  3/5: Fortsatt arbete
  måndag 8/5: Fortsatt arbete med förberedelser 
  tisdag    9/5: Manus och förberedelser samt diskussionsfråga ska vara klart
  onsdag  10/5:
 Inspelning av podcast - grupper meddelas senare. (Ni kommer ha vikarie denna lektionen)



Judendomens historia
Eros
Mathias
Elmedin
Amer
Alexandra
(Paula)

Judendomens centrala tankegångar 
Lina
Adina
Sejla
Dalila
Anton
Sara

Judendomens inriktningar
Elvira
Max
Viyan
Branka
Mohammed
Kacper

Judendomens högtider och ritualer 
Oscar 
Eldar
Armando
Rana
Rami
Aldijana

onsdag 26 april 2017

Det stora inlägget inför nationella provet i samhällskunskap

Nästa vecka är det äntligen dags för nationella proven i samhällskunskap. Yay! :)
Tiderna som gäller är 8.00-10.15 på tisdagen den 2/5 och torsdagen den 4/5. Efter proven har ni tjugo minuters rast och lektionerna börjar 10.35 både på tisdag och torsdag.

Detta behöver du ha koll på:

Individer och gemenskaper 
Lag och rätt
Så styrs Sverige
EU
FN
Media, internet och källkritik 
Privatekonomi
Samhällsekonomi
Politiska ideologier och partier
Diskrimineringsgrunderna
De nationella minoriteterna
Mänskliga rättigheter 
med mera.

Repetera:





Viktiga begrepp: 
Testa dig själv! 

Individ
Samhälle
mångkultur
integration
immigration
segregation
arbetslöshet
asyl
arbetsförmedlingen
socialförsäkring
välfärd
välfärdssystem
skatt
bidrag
avgifter
utbud
efterfrågan
jämviktspris
inkomst
kommunal
privat
statlig 
investering
export
import
moms
tull
ränta
lån
amortering
normer
lagar 
regler
social
social bakgrund
sociokulturell bakgrund
etnicitet
jämlikhet
orättvisa
rättvisa
jämställdhet
könsroll
källkritik
opinion
proposition
motion
ledamot
statschef
straffmyndig
planekonomi
marknadsekonomi
blandekonomi 
barnbidrag
offentlig sektor
Brexit
diktatur
censur 
diskriminering
budget
inflation
HBTQ
kommunfullmäktige
opposition
regim
minister
EU-kommissionen
folkomröstning
Veto
liberal
konservativ
höger/vänster-skalan
frihet
främlingsfientlig
feminist
4 % -spärren
koalitionsregering
minoritetsregering
majoritetsregering
BNP
fackförbund
representativ demokrati
parlamentarisk demokrati
direkt demokrati
indirekt demokrati 
valsystem
valhemlighet
Rösträtt 
status 

Användbara länkar:

Studi.se - finns massor av bra filmer och quiz. Använd det!
Domstolen - Mycket bra dokumentärserie som visar hur det går till under rättsprocessen

Övriga tips: 

Läs tidningar, titta på nyheterna, läs på om allt du är osäker på 


Under provtillfället:

Läs frågan noga!!!
Ge exempel
Resonera
Läs frågan noga!!!
Ge olika perspektiv
Beskriv
använd begrepp! ex lön, inkomst, avgift, ränta och inte bara "pengar"
Problematisera
LÄS FRÅGAN NOGA!!

tisdag 25 april 2017

EU

Här hittar ni dagens genomgång av EU. Läs gärna sidorna i häftet och läsa på. Prezi om EU

måndag 3 april 2017

Från Sverige till himlen: Hinduismen

Idag fortsatte vi att prata om hinduismen. Vi gick igenom frågorna och tittade på ett avsnitt av Från Sverige till himlen. Om man var sjuk eller missade måndagens lektion så hittar ni avsnittet här. 


I morgon kommer vi prata om följande begrepp som tas upp i filmen

Ayurveda/ayurvediska principer

Tredje ögat

Meditation

Arrangerat äktenskap

Prasad

Tempel

Mantra

Den eviga sanningen

offer

Gudstjänst 


fredag 31 mars 2017

Internet och sociala medier: Serietips!

Igår pratade vi om instagramupploppet. Vi läste en artikel från DN, tittade på ett avsnitt av Justitia och diskuterade förtalsbrott. SVT har gjort en superbra serie som som är inspirerad av instagramupploppet. Den heter #Hashtag och  jag rekommenderar er alla att se den. Ni hittar hela säsongen här! 

onsdag 22 mars 2017

Skrivmall för vetenskaplig uppsats

Här hittar ni mallen för hur man skriver en vetenskaplig uppsats.

Miniarbete om efterkrigstiden (9E)

Du ska skriva en vetenskaplig uppsats om en viktig händelse efter andra värlskriget.
Din uppsats kommer att bedömas i både svenska/sva, historia och eventuellt samhällskunskap, geografi och religion (det beror på vilket ämne du väljer ).
Du ska följa mallen för vetenskaplig uppsats som jag har gjort och din text ska vara på ca 4 sidor exklusive framsida, innehållsförteckning, källförteckning. Tänk på att språket ska vara sakligt, varierat och specifikt att det ska finnas en tydlig röd tråd och att uppsatsens alla delar ska hänga ihop med varandra. För ett högre betyg ska du använda dig av minst två källor och du ska kunna reflektera, analysera och dra egna slutsatser i din diskussionsdel. Det är självklart även viktigt med korrekt styckeindelning, skiljetecken och stavning.
Den fakta du ska ha med beror också lite på vilket ämne du har men det här ska finnas med i alla uppsatser

·        Kort bakgrund
·        Kort presentation av viktiga personer, länder, organisationer
·        Orsaker och konsekvenser av händelsen

Uppsatsen ska lämnas in 4/4
Veckan efter påsklovet ska vi ha ett uppsatsseminarium där du ska opponera på en klasskamrats text. Mer information kring det kommer efter påsklovet

Det är viktigt att du tänker källkritiskt när du letar efter din information. Du ska göra en korrekt källhänvisning , du väljer antingen Oxford eller Harvardsystemet och du ska ha en fullständigt källförteckning i slutet av din text.
Förslag på källor:
S.O.S Historia - läroboken

torsdag 2 mars 2017

Fakta till analysen

För att kunna analysera vad olika skillnader beror på så behöver du ha kunskap om de olika länderna. Gå in på landguiden och titta på främst på följande kapitel

Äldre historia – Har landet varit koloni? Vad hände iså fall under kolonitiden med naturresurser och människor

Modern historia- Har landet haft krig? Hur kan det påverka samhället? Har det varit demokrati under en lång period eller har man haft ett långvarigt diktatoriskt styre?

Sociala förhållanden – hur är det med sjukvården i landet? Finns det tillgång till sjukhus, läkare och mediciner? Varför ser det ut så?

Utbildning – hur ser utbildningssystemet ut? Hur länge går man i skolan? Är den gratis eller får man betala själv? Hur kan det påverka landets utbildningsnivå och läs- och skrivkunnigheten?

De kan också vara bra att läsa på om landets politiska system, massmedier, naturtillgångar och energi och klimat.


Analysen ska vara på ca 2-3 datorskrivna A4 storlek 12. 

onsdag 1 mars 2017

Användbara länkar

Här kommer lite länkar och förslag på de sidor som ni kan använda er av när ni gör er jämförelse mellan Sverige och ert valda land.

Exempeltext analys rika och fattiga länder

Rwanda och Sverige

Historia

Rwanda är ett land i Afrika som både varit tysk och belgisk koloni. Landet blev självständigt år 1962. Efter självständigheten har landet drabbats av inbördeskrig och på 1990-talet skedde ett folkmord på en av landets största folkgrupper - tutsierna. Det vill säga att hundratusentals människor mördades på grund av att de tillhörde en viss folkgrupp, att de talade ett visst språk och hade en viss religion. Under kriget dog 800 000 människor och de som utförde folkmorden var en av de andra största folkgrupperna -Hutuerna. 
Sverige är ett land i norra Europa. Sverige har aldrig varit en koloni och landet har inte heller varit i krig sedan 1800-talet. Tack vare att Sverige höll sig utanför både det första och andra världskriget skadades inte den svenska industrin och tillväxten ökade mycket snabbt under efterkrigstiden, det vill säga att landet blev väldigt rikt. 

Att leva i landet:
Rwanda är ett av Afrikas inlands mest tätbefolkade länder. Där bor 452 människor per km2, (2011) det är stor skillnad jämfört med det glesbefolkade Sverige som är mycket glesbefolkat med 23 personer per km2 (2011). En anledning till att det bor betydligt fler människor i Rwanda är att kvinnorna föder fler barn vilket i  sin tur beror på att spädbarnsdödligheten är mycket hög, 37 av 1000 barn dör innan de fyllt ett år. (2013) I Sverige har vi tillgång till bra sjukvård och det är väldigt säkert att föda barn. Bara 2 av 1000 barn dör. Tack vare tillgången på sjukvård, bra mat och mediciner så lever vi också länge i Sverige. Förväntad livslängd i Sverige är 84 år för kvinnor och 80 för män (2010). I Rwanda är brist på rent vatten, mediciner och sjukvård några av anledningarna till att den förväntade livslängden bara är 57 år för kvinnor och 54 för män (2010).
När det kommer till hur många barn som börjar skolan i de olika länderna så är skillnaden liten. 99,5 av barnen i Sverige börjar skolan och i Rwanda börjar 98,7% av barnen i skolan. En stor skillnad mellan de båda länderna är dock lärartätheten. I Sverige går det 10 elever på varje lärare, i Rwanda är motsvarande siffra 68 elever per lärare. 
Rwanda är ett fattigt land. Landets BNP ligger på 728 US dollar per person. I Sverige är BNP 60 815 dollar per person (2014). 

Fria medier:
I Rwanda finns EN dagstidnig och den är mycket regeringsvänlig. Tidningens uppgift är framför allt att skriva bra saker om dem som styr i landet. De få andra medierna som finns censureras ständigt och reportrar fängslas för sina åsikter och misshandlas ständigt av polisen i landet. 
I Sverige däremot har vi en lång tradition av yttrandefrihet och tryckfrihet. Landet var ett av de första i världen att ha lagar som säkrar invånarnas rätt att fritt utrycka sig och kritisera makten och de som styr. Sverige rankas på plats 8 i världen och Rwanda på plats 161 i reportrar utan gränsers rankning av pressfrihet i världen (2016)

Styrelseskick:
Rwanda är på pappret en republik demokrati med ett flerpartisystem. I verkligheten är dock Rwanda en diktatur. Bristen på fri press och media är bara ett bevis på det. Ett annat är att Presidenten Paul Kagame har suttit på makten i 17 år trots att det enligt Rwandas grundlag endast går att vara president i sju år. (landguiden.se)
Sverige är en monarki och en demokrati. Statschefen är kung Carl XVI Gustaf men han har igen politisk makt. Den politiska makten finns istället hos parlamentet som heter Riksdagen. I riksdagen finns det för närvarande åtta partier representerade.  Sverige är en väl fungerande demokrati med en lång tradition av fria och öppna val, fri press och rättsäkerhet.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis så finns det stora skillnader mellan att leva i Sverige och i Rwanda. Mycket av de här skillnaderna går att förklara genom att jämföra de båda ländernas historia. I Sverige har invånarna själva kunnat tjäna pengar på de naturresurser som finns i landet, ex trä, järnmalm. Sverige har också kunnat bygga upp sin industri under en lång tid eftersom landet inte varit i krig på över 200 år. Rwanda var en koloni åt både Tyskland och Belgien i över 70 år och under denna tid ökade motsättningarna mellan de stora folkgrupperna Hutu och Tutsi. Konflikterna ledde efter självständigheten 1962 fram till många strider och 1994 genomfördes folkmordet.
Krig är en av de viktigaste orsakerna till att ett land inte utvecklas. Krig kostar väldigt mycket pengar, resurser och människoliv. Pengar som hade kunnat gå till sjukvård, skola och utbildning har istället gått till krig. Att Rwanda under så många år varit präglat av blodiga inbördeskonflikter får långsiktiga konsekvenser. Ett exempel på det är medellivslängden som bara är 54 år för män. Väldigt många män dör alldeles för unga i krig.
Bristen på demokrati är också en viktig anledning till landets fattigdom. Biståndspengar når inte alltid dit där de behövs utan stannar ofta hos politiker i huvudstaden. Dvs brist på demokrati leder till korruption. Om landet hade blivit mer demokratiskt och man hade tillåtit en fri press så hade chanserna ökat att pengar som ska gå till skolan faktiskt går till skolan. På så sätt hade man kanske kunnat utbilda fler lärare och man hade kunnat öka lärartätheten i landet.
Att satsa på utbildning, särskilt flickors utbildning är en mycket viktig del för att öka ett lands utveckling. Om flickor går i skolan så gifter de sig senare och föder färre barn. Eftersom kvinnan då inte behöver vara hemma med sina barn hela tiden så kan hon jobba och bidra till landets tillväxt.

Källor:
Globalis.se, Världskoll.se, Factlab.se, landguiden.se, Ne.se, gapminder.com