Internet och sociala medier: Serietips!

Igår pratade vi om instagramupploppet. Vi läste en artikel från DN, tittade på ett avsnitt av Justitia och diskuterade förtalsbrott. SVT har gjort en superbra serie som som är inspirerad av instagramupploppet. Den heter #Hashtag och  jag rekommenderar er alla att se den. Ni hittar hela säsongen här! 

Skrivmall för vetenskaplig uppsats

Här hittar ni mallen för hur man skriver en vetenskaplig uppsats.

Miniarbete om efterkrigstiden (9E)

Du ska skriva en vetenskaplig uppsats om en viktig händelse efter andra värlskriget.

Din uppsats kommer att bedömas i både svenska/sva, historia och eventuellt samhällskunskap, geografi och religion (det beror på vilket ämne du väljer ).

Du ska följa mallen för vetenskaplig uppsats som jag har gjort och din text ska vara på ca 4 sidor exklusive framsida, innehållsförteckning, källförteckning. Tänk på att språket ska vara sakligt, varierat och specifikt att det ska finnas en tydlig röd tråd och att uppsatsens alla delar ska hänga ihop med varandra. För ett högre betyg ska du använda dig av minst två källor och du ska kunna reflektera, analysera och dra egna slutsatser i din diskussionsdel. Det är självklart även viktigt med korrekt styckeindelning, skiljetecken och stavning.

Den fakta du ska ha med beror också lite på vilket ämne du har men det här ska finnas med i alla uppsatser

·        Kort bakgrund

·        Kort presentation av viktiga personer, länder, organisationer

·        Orsaker och konsekvenser av händelsen

Uppsatsen ska lämnas in 4/4

Veckan efter påsklovet ska vi ha ett uppsatsseminarium där du ska opponera på en klasskamrats text. Mer information kring det kommer efter påsklovet

Det är viktigt att du tänker källkritiskt när du letar efter din information. Du ska göra en korrekt källhänvisning , du väljer antingen Oxford eller Harvardsystemet och du ska ha en fullständigt källförteckning i slutet av din text.

Förslag på källor:

S.O.S Historia - läroboken

SO-rummet

Ne.se

Gloablis.se

Landguiden.se

Prezi om Lag och Rätt

Här är dagens genomgång inför veckans läxförhör. Kolla gärna igenom den igen!

Utvärdering block 3

Årskurs 7 Utvärdering block 3 årskurs 7
Årskurs 8 Utvärdering block 3 årskurs 8

Fakta till analysen

För att kunna analysera vad olika skillnader beror på så behöver du ha kunskap om de olika länderna. Gå in på landguiden och titta på främst på följande kapitel

Äldre historia – Har landet varit koloni? Vad hände iså fall under kolonitiden med naturresurser och människor

Modern historia- Har landet haft krig? Hur kan det påverka samhället? Har det varit demokrati under en lång period eller har man haft ett långvarigt diktatoriskt styre?

Sociala förhållanden – hur är det med sjukvården i landet? Finns det tillgång till sjukhus, läkare och mediciner? Varför ser det ut så?

Utbildning – hur ser utbildningssystemet ut? Hur länge går man i skolan? Är den gratis eller får man betala själv? Hur kan det påverka landets utbildningsnivå och läs- och skrivkunnigheten?

De kan också vara bra att läsa på om landets politiska system, massmedier, naturtillgångar och energi och klimat.

Analysen ska vara på ca 2-3 datorskrivna A4 storlek 12. 

Användbara länkar

Här kommer lite länkar och förslag på de sidor som ni kan använda er av när ni gör er jämförelse mellan Sverige och ert valda land.

Globalis

Landguiden

Världskoll

Reportrar utan gränser

Exempeltext analys rika och fattiga länder

Rwanda och Sverige

Historia

Rwanda är ett land i Afrika som både varit tysk och belgisk koloni. Landet blev självständigt år 1962. Efter självständigheten har landet drabbats av inbördeskrig och på 1990-talet skedde ett folkmord på en av landets största folkgrupper - tutsierna. Det vill säga att hundratusentals människor mördades på grund av att de tillhörde en viss folkgrupp, att de talade ett visst språk och hade en viss religion. Under kriget dog 800 000 människor och de som utförde folkmorden var en av de andra största folkgrupperna -Hutuerna. 
Sverige är ett land i norra Europa. Sverige har aldrig varit en koloni och landet har inte heller varit i krig sedan 1800-talet. Tack vare att Sverige höll sig utanför både det första och andra världskriget skadades inte den svenska industrin och tillväxten ökade mycket snabbt under efterkrigstiden, det vill säga att landet blev väldigt rikt. 

Att leva i landet:
Rwanda är ett av Afrikas inlands mest tätbefolkade länder. Där bor 452 människor per km2, (2011) det är stor skillnad jämfört med det glesbefolkade Sverige som är mycket glesbefolkat med 23 personer per km2 (2011). En anledning till att det bor betydligt fler människor i Rwanda är att kvinnorna föder fler barn vilket i  sin tur beror på att spädbarnsdödligheten är mycket hög, 37 av 1000 barn dör innan de fyllt ett år. (2013) I Sverige har vi tillgång till bra sjukvård och det är väldigt säkert att föda barn. Bara 2 av 1000 barn dör. Tack vare tillgången på sjukvård, bra mat och mediciner så lever vi också länge i Sverige. Förväntad livslängd i Sverige är 84 år för kvinnor och 80 för män (2010). I Rwanda är brist på rent vatten, mediciner och sjukvård några av anledningarna till att den förväntade livslängden bara är 57 år för kvinnor och 54 för män (2010).
När det kommer till hur många barn som börjar skolan i de olika länderna så är skillnaden liten. 99,5 av barnen i Sverige börjar skolan och i Rwanda börjar 98,7% av barnen i skolan. En stor skillnad mellan de båda länderna är dock lärartätheten. I Sverige går det 10 elever på varje lärare, i Rwanda är motsvarande siffra 68 elever per lärare. 
Rwanda är ett fattigt land. Landets BNP ligger på 728 US dollar per person. I Sverige är BNP 60 815 dollar per person (2014). 

Fria medier:
I Rwanda finns EN dagstidnig och den är mycket regeringsvänlig. Tidningens uppgift är framför allt att skriva bra saker om dem som styr i landet. De få andra medierna som finns censureras ständigt och reportrar fängslas för sina åsikter och misshandlas ständigt av polisen i landet. 
I Sverige däremot har vi en lång tradition av yttrandefrihet och tryckfrihet. Landet var ett av de första i världen att ha lagar som säkrar invånarnas rätt att fritt utrycka sig och kritisera makten och de som styr. Sverige rankas på plats 8 i världen och Rwanda på plats 161 i reportrar utan gränsers rankning av pressfrihet i världen (2016)

Styrelseskick:

Rwanda är på pappret en republik demokrati med ett flerpartisystem. I verkligheten är dock Rwanda en diktatur. Bristen på fri press och media är bara ett bevis på det. Ett annat är att Presidenten Paul Kagame har suttit på makten i 17 år trots att det enligt Rwandas grundlag endast går att vara president i sju år. (landguiden.se)

Sverige är en monarki och en demokrati. Statschefen är kung Carl XVI Gustaf men han har igen politisk makt. Den politiska makten finns istället hos parlamentet som heter Riksdagen. I riksdagen finns det för närvarande åtta partier representerade.  Sverige är en väl fungerande demokrati med en lång tradition av fria och öppna val, fri press och rättsäkerhet.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis så finns det stora skillnader mellan att leva i Sverige och i Rwanda. Mycket av de här skillnaderna går att förklara genom att jämföra de båda ländernas historia. I Sverige har invånarna själva kunnat tjäna pengar på de naturresurser som finns i landet, ex trä, järnmalm. Sverige har också kunnat bygga upp sin industri under en lång tid eftersom landet inte varit i krig på över 200 år. Rwanda var en koloni åt både Tyskland och Belgien i över 70 år och under denna tid ökade motsättningarna mellan de stora folkgrupperna Hutu och Tutsi. Konflikterna ledde efter självständigheten 1962 fram till många strider och 1994 genomfördes folkmordet.

Krig är en av de viktigaste orsakerna till att ett land inte utvecklas. Krig kostar väldigt mycket pengar, resurser och människoliv. Pengar som hade kunnat gå till sjukvård, skola och utbildning har istället gått till krig. Att Rwanda under så många år varit präglat av blodiga inbördeskonflikter får långsiktiga konsekvenser. Ett exempel på det är medellivslängden som bara är 54 år för män. Väldigt många män dör alldeles för unga i krig.

Bristen på demokrati är också en viktig anledning till landets fattigdom. Biståndspengar når inte alltid dit där de behövs utan stannar ofta hos politiker i huvudstaden. Dvs brist på demokrati leder till korruption. Om landet hade blivit mer demokratiskt och man hade tillåtit en fri press så hade chanserna ökat att pengar som ska gå till skolan faktiskt går till skolan. På så sätt hade man kanske kunnat utbilda fler lärare och man hade kunnat öka lärartätheten i landet.

Att satsa på utbildning, särskilt flickors utbildning är en mycket viktig del för att öka ett lands utveckling. Om flickor går i skolan så gifter de sig senare och föder färre barn. Eftersom kvinnan då inte behöver vara hemma med sina barn hela tiden så kan hon jobba och bidra till landets tillväxt.

Källor:

Globalis.se, Världskoll.se, Factlab.se, landguiden.se, Ne.se, gapminder.com